Stockholm Marathongruppen Folksam
Hem
Att springa ett långlopp
Före loppet
Under loppet
Efter loppet
Fråga doktorn
Vad är en skada?
Återvända till idrott efter skada
Smärta - symptombehandling
Muskelsträckningar
Stressfrakturer
Ljumskproblem hos löpare
Knän och löpning - generellt
Runner's knee
Jumper's knee
Underbensproblem hos löpare
Hälsporre
Fotledsstukning
Skavsår och blåsor (SoB)
Skoval
Andningsbesvär
Anemi hos löpare
Förkylning och träning
Mag-tarmsymptom vid löpning
Överträning
Efter-graviditets-träning – EGT
Instruktionsfilmer för töjning
Länkar
Kontakt
Att springa ett långlopp

Att springa ett långlopp är en stor utmaning. Att fullfölja loppet är en lika stor prestation, och belöningen är tillfredställelsen och stoltheten över att ha nått sitt personliga mål. Det gäller dock att ha respekt för distansen, och det är viktigt att veta att man är ordentligt tränad och förberedd när man ställer sig på startlinjen.

Under vintern och vårens träning lär man sig att känna igen det tempo som är lagom och som man känner att man kan hålla under en längre tid. Helst bör man ha sprungit minst 20-25 km på asfalt en eller ett par gånger under träningsupplägget. Försök under träningsperioden att lära dig hur mycket vätska kroppen förbrukar vid löpning i olika temperaturer. Genom att dricka ordentligt under träning vänjer man magen och tarmsystem att ta upp vätskan.



Medicin
Om du tar medicin mot högt blodtryck, tar blodförtunnande medel eller medicinerar för någon annan sjukdom, eller om du har drabbats någon gång av hjärtarytmi, hjärtinfarkt, epilepsi eller något liknande så bör du absolut ta kontakt med din läkare för att få råd och bli medicinskt undersökt så att du får klartecken att det är riskfritt att ställa upp i ett maratonlopp.



Värme
Om det på tävlingsdagen råder pressande värme innebär ett långlopp en extra stor påfrestning, och du som uppfyller något av ovanstående bör tänka dig för innan du ställer upp.



Sjukdom
Om du veckan inför loppet haft t.ex. en virusinfektion med feber och muskelvärk eller behandlats med antibiotika för t.ex. halsfluss eller bihåleinfektion, avråder vi bestämt från att ställa upp. Kroppens försvar är nedbrutet av infektionen och kroppens celler har ännu inte återhämtat sig för att orka med en så stor fysisk ansträngning. Även en lättare förkylning kan vara riskfylld i samband med att den bryter ut. Har du ont i halsen och känner dig hängig och matt tävlingdagens morgon bör du heller inte starta.

Sjukvårdsupplysning
Om du är osäker råder vi dig att uppsöka sjukvårdsupplysningen på nummerlappsutdelningen eller sjukvårdstältet före start. Där kan du även få råd om du bör starta eller inte när du drabbats av någon skada. Har du en stukad fotled, en ömmande smärtsam hälsena, eller ett svullet och värkande knä kan du dock vara helt säker på att du får startförbud, då en sådan skada med all säkerhet förvärras under loppets gång.



Kvällen före
Kvällen före loppet fyller du i baksidan på din nummerlapp med namn och telefonnummer, samt om du har någon sjukdom eller äter någon medicin. Klipp gärna dina tånaglar och smörj in dina fötter. Ät, drick och sov gott.

Tävlingsdagens morgon
Tävlingsdagens morgon äter du en god frukost och dricker ordentligt med vätska. Smörj in dig med en fet salva, t.ex. Vaselin mellan låren och under armarna för att undvika skavsår. Tejpa dina bröstvårtor med t.ex. kirurgtape. Om du lätt får skavsår, använd Compeed eller liknande för att förebygga på de utsatta ställena.

Under loppet
Under loppet gäller det att ta det lugnt i början och lära känna sitt tempo. Drick när du är törstig under loppet, men du bör dricka en eller två muggar vid varje vätskekontroll (d.v.s. var tredje kilometer). Drick omväxlande vatten och sportdryck, det senare ger dig de salter kroppen behöver.

Drick inte för mycket
Undvik stora mängder rent vatten, vilket kan leda till farlig vattenförgiftning. Man räknar med att man behöver c:a 3 liter vätska under ett maratonlopp. Vid löptid över 4 timmar under varma förhållanden behövs extra salttillskott. Ha gärna en keps eller något annat mot solen om det är varmt. Om det tar emot, sänk tempot och spara på krafterna till slutet av loppet. Kom ihåg att det inte är någon skam att bryta loppet om du blir trött eller får ont. Anmäl dig då vid någon av sjukvårdskontrollerna utmed banan.