Stockholm Marathongruppen Folksam
Hem
Att springa ett långlopp
Före loppet
Under loppet
Efter loppet
Fråga doktorn
Vad är en skada?
Återvända till idrott efter skada
Smärta - symptombehandling
Muskelsträckningar
Stressfrakturer
Ljumskproblem hos löpare
Knän och löpning - generellt
Runner's knee
Jumper's knee
Underbensproblem hos löpare
Hälsporre
Fotledsstukning
Skavsår och blåsor (SoB)
Skoval
Andningsbesvär
Anemi hos löpare
Förkylning och träning
Mag-tarmsymptom vid löpning
Överträning
Efter-graviditets-träning – EGT
Instruktionsfilmer för töjning
Länkar
Kontakt
Ljumskproblem hos löpare

Ljumskbesvär hos löpare som inte har tendens att bli bättre eller läka av sej själv bör undersökas av läkare. De tre vanligate orsakerna är

• muskelbesvär
• inklämd nerv
• ljumskbråck
• höftledsartros




Muskelbesvär
Under träning förkortas musklerna en liten aning för varje pass. Med tiden, om det inte motverkas, ger detta en förkortning som märks; stramhet/stelhet. De muskler som används mest i löpning har delvis med löpteknik och fysiska förutsättningar att göra, men omfattar i ljumskregionen bl a höftböjaren (IP-iliopsoas) och de muskler som för samman benen – adduktorerna. När IP eller adduktorer blir stram eller är överbelastad känns det som en ömhet då man sträcker ut i ljumsken vid löpning. Rätt åtgärd är att ta reda på vilken muskel som är kort/överbelastad och lära sej rätt stretchingteknik. Man bör ockås fundera över sin löpteknik och låta någon kunnig bedöma denna för att om möjligt eliminera en orsak till besvären.

Inklämd nerv
Hos bl a fotbollsspelare och löpare förekommer ibland att en nerv (n ilioinguinalis och/eller n iliohypogastricus) som passerar genom bukmuskualturen blir inklämd, och därför signalerar smärta då muskelområdet spänns. Mest typisk finns då en ömhet över där nerven är inklämd, i bukmuskelväggen. Behandlingen för detta är ibland kirurgisk, där man gör ett större utrymme för nervens passage, men vid mildare besvär kan det räcka med särskild töjning och träning av bukmuskulaturen.

Ljumskbråck
Ljumskbråck är en bristning av bukhinnan där det bildas en säck, vanligast på nedre delen av buken och översta delen på låret, hos män även i kanalen mellan buk och pung. Bråck kan bildas spontant p g a svaghet i bukväggen, och/eller p g a ökat buktryck, såsom vid fysisk aktivitet. Kvinnor har mer sällan bråck, dock är deras bråck till ca 20% femorala och där är inklämningsrisken mkt hög. Alla kvinnor med ljumsk/lårbråck skall opereras oavsett symtom. Vid besvär där bråck kan misstänkas, och f f a vid smärta, bör man låta en läkare göra en bedömning om lämplig åtgärd.



Höftledsartros
Lätt artros är ganska vanligt, och de flesta känner inte av det. Höftledsartros innebär att brosktjockleken i leden minskar. I brosket sitter nerver, som då brosket tunnas ut reagerar med smärta och startar en läkningssituation, det vi känner av som inflammation. Inflammationsinslaget ger olika grad av svullnad av och viss styvhet i slemhinor i leden samt ökad vätska. Besvären av detta i början är smärta vid och efter belastning, ofta i ljumsken. Behandlingen består av olika insatser beroende på var i artroskarriären man befinner sej. Det kan handla om inflammationshämmande läkemedel (tabletter, ledinjektioner) och särskild rörelseterapi. I sent skede kan det vara aktuellt att byta ut leden mot ett inplantat, ”höftledsplastik”.

Förr trodde man att all belastning av en led som drabbats av artros var skadlig, och att orsaken till atros i huvudsak var att leden ”slitits ut”. Nu vet man att artros uppstår p g a ärftliga faktorer samt som resultat av att brosket skadats. Man vet också att det är en fördel i många fall att belasta en led som drabbats av artros; Dels p g a att ledbrosket då försämras långsammare, och dels då man genom att tillåta belastning kan forstätta vara aktiv. Vid löpning behöver man tänka extra mycket på hur man lägger upp träningen, gärna genom kontakt med idrottsläkare eller sjukgymnast/naprapat med särskild inriktning mot idrott och löpning.