Stockholm Marathongruppen Folksam
Hem
Att springa ett långlopp
Före loppet
Under loppet
Efter loppet
Fråga doktorn
Vad är en skada?
Återvända till idrott efter skada
Smärta - symptombehandling
Muskelsträckningar
Stressfrakturer
Ljumskproblem hos löpare
Knän och löpning - generellt
Runner's knee
Jumper's knee
Underbensproblem hos löpare
Hälsporre
Fotledsstukning
Skavsår och blåsor (SoB)
Skoval
Andningsbesvär
Anemi hos löpare
Förkylning och träning
Mag-tarmsymptom vid löpning
Överträning
Efter-graviditets-träning – EGT
Instruktionsfilmer för töjning
Länkar
Kontakt
Andningsbesvär

Att ha svårt att få luft är ett uttryck för syrebrist – att man förbrukar mer än vad man har tillgång till. Syrebrist har man när lungorna, hjärtat och/eller blodet inte kan förse kroppen med vad den behöver; p g a löpning eller av andra skäl. Löpning leder till bättre syresättnig genom att hjärtats och blodets kapacitet ökar – det vi kallar bättre kondition. Ett annat skäl till syrebrist är astma, något som blir extra tydligt vid höga krav på syretillförsel, såsom vid löpning.

Astma och idrott
Löpning och astma är en extra besvärlig kombination eftersom andningsfunktionen, och att den är på topp, är en förutsättning för att kunna löpträna och tävla.

Vad är astma?
Astma är en sjukdom som drabbar luftvägarna i form av tungandning, hosta och slembildning, en sjukdom som kommer i skov och som inte kan botas, men däremot behandlas. Symptomen kommer sej av att luftvägarna av någon orsak blivit extra retliga, antingen för att de har en ökad känslighet eller för att de utsatts för något som ökat retligheten. Hur retliga din luftvägar är beror på vilka arvsanlag du har och vad du utsätter lungorna för. Astma kan debutera när som helst i livet, och kan utlösas av en mängd olika retningar, såsom t ex pollen, dammkvalster, djurhår, födoämnen, lukter, kyla eller ansträngning.

Orsaker
Orsaken till besvären vid astma är dels att luftrörens tunna muskelbuntar drar ihop sej, och dels att slemhinnan, som sitter på luftrörens insida, svullnad upp och bildar slem – en inflammation. Nu för tiden vet man att det mest betydelsefulla är slemhinnereaktionen, och de läkemedel man nu använder riktar sej mest till att dämpa den lokala inflammationen. Det är dock individuellt hur mycket av respektive komponent som är aktuell, och likaså hur starkt man reagerar. En del har lätta symptom som utlöses först vid stark retning, och en del har stora besvär vid minsta lilla retning. Därför är det viktigt att behandla varje fall efter de individuella besvären.

Behandling
Muskelkomponenten behandlas med inhalation av vidgande medel; medel med snabbt insättande effekt, som kan vara kortverkande eller långverkande. Slemhinneinflammationen behandlas f f a med kortisoninhalationer, något som kräver kontinuerlig behandling för att fungera. Många har en kombinerad medicin som innehåller båda komponenterna. Vid sådan idrottsastma som utlöses av kyla och torr luft, finns ett tillskott eller alternativ till läkemedelsbehandling i form av en munburen fukt- och värmeväxlare som kan köpas på apotek.

Komplikationer
Även om man har lite besvär finns risken att lungorna tar permanent skada av astman om man inte behandlar den. Det sker genom bl a det övertryck som astma ger i de minsta komponenterna i luftvägarna, alveolerna, som kan brista. Om många sådana brister minskar andningsytan på sikt, något som kallas för KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Man vet idag att rökning, luftföroreningar och dålig astmabehandling kraftigt ökar risken för KOL om man har astma. Det är därför viktigt att ha så bra medicinering som möjligt och gå på regelbundna kontroller.

Vad gäller vid idrott?
När det gäller idrott och astma är sjukdomen extra besvärlig, eftersom andningsfunktionen, och att den är på topp, är en förutsättning för att kunna idrotta. Idrott ställer dessutom betydligt högre krav på att behandlingen är effektiv än hos någon som inte idrottar.

Den mest kända typen av idrottsastma är den som bl a drabbar längdskidåkare och löpare, något som kan utlösas av ansträngning, särskilt vanligt vid kylig och torr väderlek. Mekanismerna och symptomen är desamma som hos andra astmadrabbade, men utlöses av den extrema situationen som idrott kan utgöra hos individer med sådan inbyggd känslighet, således en kombination av arv och miljö. Diagnos, behandling och kontroller bör skötas av läkare med speciell idrottsmedicinsk kunnighet. Man behöver också komma ihåg att en del av läkemedlen, främst de som riktar sej mot muskelkomponenten, är dopingklassade. Det innebär att användaren behöver kunna visa att det används p g a läkarordination om man går igenom dopingkontroll.