Stockholm Marathongruppen Folksam
Hem
Att springa ett långlopp
Före loppet
Under loppet
Efter loppet
Fråga doktorn
Vad är en skada?
Återvända till idrott efter skada
Smärta - symptombehandling
Muskelsträckningar
Stressfrakturer
Ljumskproblem hos löpare
Knän och löpning - generellt
Runner's knee
Jumper's knee
Underbensproblem hos löpare
Hälsporre
Fotledsstukning
Skavsår och blåsor (SoB)
Skoval
Andningsbesvär
Anemi hos löpare
Förkylning och träning
Mag-tarmsymptom vid löpning
Överträning
Efter-graviditets-träning – EGT
Instruktionsfilmer för töjning
Länkar
Kontakt
Stressfraktur



Stressfrakturer är tyvärr väldigt vanlig inom idrotten. Så mycket som var 10:e idrottsskada är en stressfraktur. 10% av långdistanslöpare drabbas någon gång av stressfraktur. Av dessa drabbar upp till hälften underbenet. Kvinnor drabbas 3-12 gånger oftare än män, beroende på vilken studie man läser. Stressfrakturer i underbenet har till skillnad mot stressfrakturer i foten hög benägenhet till fördröjd och felaktig läkning, varför man måste vara noggrannare i rehab vid sådana.

Stressfraktur definieras som en fraktur orsakad av benets oförmåga att tåla upprepade stressmoment, såsom vid löpning. Det handlar alltså om en överbelastning, där många faktorer bidrar;

- hög kroppsvikt,
- dålig utrustning och inte minst
- träningsfel såsom för snabbt ökad träningsmängd, förändrat löpunderlag eller träningsinnehåll.

Oerfarna löpare ådrar sig fler skador än erfarna. Löpning mer än 70 km per vecka ökar också risken, liksom olikheter i muskelanatomi (benlängdsskillnad, muskulär obalans, pronation i steget med mera) och typ-A-personlighet.



Symptom
Symptomen på stressfraktur är framför allt dov smärta företrädelsevis i övre tredjedelen av underbenet (mer sällan längre ned), som ökar med fysisk aktivitet. Första veckorna syns skadan inte alltid på vanlig slätröntgen, varför man vid allvarlig misstanke, trots att röntgenundersökning är “blank”, bör genomgå scintigrafi eller MRT (“magnetkamera”). Viktigast är dock att man kommer till en kompetent läkare som gör en undersökning. Den undersökningen säger ofta mer om skadan än röntgen.



Läkning och rehab
Läkningstiden är flera månader lång, och måste beräknas från fall till fall. Behandlingen för ickekomplicerade stressfrakturer är avlastning av frakturområdet. Det viktigaste under rehabtiden är att underhålla så mycket som möjligt av kondition, styrka, uthållighet, smidighet och koordination. Man bör också diskutera orsakerna I det enskilda fallet till skadan och, om möjligt, eliminera dessa. Vilka metoder man väljer bero på hur de belastar skadeområdet. Man bör inte använda träningsmetoder som ger smärta i frakturen. Konditionsträning kan säkert prövas med roddmaskin, vattenbassängträning med Wet-vest och motionscykel, sannolikt inte i detta fall med crosstrainingmaskin eller trappmaskin. För att träningen skall fungera optimalt bör man, åtminstone om man är mer än lätt löpmotionär, anlita en idrottsmedicinskt utbildad coach/sjukgymnast/naprapat/idrottsläkare för träningsupplägget.