Stockholm Marathongruppen Folksam
Hem
Att springa ett långlopp
Före loppet
Under loppet
Efter loppet
Fråga doktorn
Vad är en skada?
Återvända till idrott efter skada
Smärta - symptombehandling
Muskelsträckningar
Stressfrakturer
Ljumskproblem hos löpare
Knän och löpning - generellt
Runner's knee
Jumper's knee
Underbensproblem hos löpare
Hälsporre
Fotledsstukning
Skavsår och blåsor (SoB)
Skoval
Andningsbesvär
Anemi hos löpare
Förkylning och träning
Mag-tarmsymptom vid löpning
Överträning
Efter-graviditets-träning – EGT
Instruktionsfilmer för töjning
Länkar
Kontakt
Smärta - symptombehandling

Smärta på grund av akuta och kroniska överbelastningsskador är vanliga i samband med löpning, både på amatör- och elitnivå. En tidig korrekt diagnos samt lämplig behandling är av stor vikt för såväl motionärer som elitidrottare. Diagnostiken syftar till att finna orsaken till smärtan och behandlingen till att avlägsna smärtan. Om orsaken till smärtan förblir okänd, eller är känd men inte möjlig att behandla, återstår att behandla smärttillståndet som sådant, s k symptombehandling. Hos en del kan smärtan oftast minskas eller förhindras med läkemedel. I andra fall kan man tillgripa lokal bedövning med kemiska medel eller behandla med alternativa metoder.



Smärtfysiologi
Smärtsystemet har en komplex uppbyggnad där informationen från särskilda receptorer i smärtområdet bearbetas i flera steg på vägen upp till hjärnbarken, där vi upplever smärtan. En smärtretning ger upphov till nervimpulser som via nervtrådar leds till ryggmärgen. Dessa impulser kan sedan ge upphov till reflexer som att man drar undan den kroppsdel som skadats. Detta märker vi t ex då man bränner handen på en varm spisplatta. Det kan också påverka det autonoma nervsystemet med t ex blodtrycksfall eller hjärtklappning som följd. Samtidigt förmedlas impulserna längs ryggmärgsbanor upp mot hjärnstam och hjärnbark och ger då själva upplevelsen av smärtan.

Förutom dessa fysiologiska förlopp reagerar vi också psykologiskt på idrottsskador och smärta. Ångest, rädsla och oro för framtida negativa följder av skadan ökar lidandet och förlänger läkningstiden. Den psykologiska reaktion som utlöses av den ursprungliga smärtan kan i vissa fall kvarstå och underhålla smärtan trots att vävnadsskadan är läkt. Den som behandlar skadan måste därför vara noggrann med information och bemötande, då tillförsikt och förtroende har en läkande effekt.

Exempel på olika smärtlindringsmetoder är:
  • ytliga uppvärmnings- eller nedkylningsmetoder
  • ultraljudsbehandling
  • massage- eller vibrationsterapi
  • TENS-behandling
  • akupunktur
  • laserbehandling


  • Man vet också att fysisk aktivitet i sig har smärtlindrande egenskaper, vilket är en av orsakerna till att full vila efter en skada kan vara skadligt.

    En förväntad positiv eller negativ effekt av en behandling, hur den drabbade tror att det går, är viktig för utgången och kan stå för upp till hälften av smärtbehandlingen, vilket kan utnyttjas av behandlaren.

    Läkemedelsbehandling skall alltid ske med försiktighet. Då receptfria läkemedel inte hjälper bör läkarkontakt ordnas för en bedömning. Man bör också undvika att använda läkemedel under en längre tid, vilket i sig är en anledning till att uppsöka sin läkare.



    Läkemedelseffekter
    De läkemedel som lämpar sig bäst för egenbehandling är de som innehåller

    - paracetamol (Alvedon, Panodil m fl) eller
    - acetylsalicylsyra (Treo, Magnecyl m fl), eller
    - läkemedel som liknar acetylsalicylsyra (s k NSAID, t ex Ipren).

    De sistnämnda verkar inte ha bättre smärtlindrande effekt än de andra, men fördelen kan vara att biverkningarna är något lägre. Observera att acetylsalicylsyra och dess släktingar NSAID kan vara farliga bl a för personer med njursjukdom, hjärtsvikt, astma, magsår och allergi, och att man generellt bör undvika att använda högre dos än den rekommenderade. Paracetamol står för en hel del förgiftningar med leverskador varje år på grund av överdosering samt att acetylsalicylsyra och liknande kan ge problem vid kombination med andra läkemedel.

    En uppmärksammad biverkan av NSAID är den njurfunktionssänkning som sker när man använder sådan vid hård fysisk aktivitet, t xe långloppslöpning. På senare år har man också i flera studier kunnat visa att NSAID väsentligen stör återhämtningen efter träning.

    Kom ihåg: Den bästa behandlingen mot smärta är den som syftar till att eliminera orsaken till smärtan. Ovanstående smärtstillningsmetoder är därför bara att rekommendera som undantag. Vid tvekan bör man alltid fråga sin läkare om råd.